Det kom ett samtal...

Vissa telefonsamtal har större betydelse än andra...idag hade jag ett av det mer avgörande slaget. Det var enhetschefen på stiftskansliet som ringde. Nu är allt klart. Alla beslut tagna. Nu har vi passerat the point of no return. Allt är färdigförhandlat; anställingens början, lönen, ja allt. Den 1:e januari börjar jag som stiftsadjunkt. Min arbetsplats blir Läppstiftet och om jag får samma arbetsrum som min företrädare kommer jag att se (nästan i alla fall) Elna och Lennarts lägenhet från mitt fönster.
På förekommen anledning ett litet förtydligande: En stiftsadjunkt är en person (präst) som på något sätt hjälper biskopen och stiftets ledning. Min uppgift är att ta hand om alla de som vill bli präster i Göteborgs stift, för närvarande drygt 100 personer. Det handlar om praktikplatser, hålla kontakt med universiteten så att utbildningen blir rätt, hålla i allt det praktiska kring prästvigningarna, serva antagningsgruppen (som godkänner/inte godkänner prästkandidater), handleda nyprästvigda och så vidare. Jag kommer att resa till Lund och Uppsala då och då för att träffa studenterna tillsammans med biskopen och åka runt i stiftet för diverse besök.
Varför tog jag jobbet?
Det finns många skäl. En stiftsadjunkt arbetar i första hand på vanliga kontorstider. Det innebär att jag i normalfallet är ledig lördag-söndag, ingen tjänstgöring över jul/nyår/påsk/midsommar. Med tanke på hur de senaste 8 åren av mitt liv har sett ut så blir det en enorm förändring. Och det gäller att passa på så länge Isak inte blivit allt för gammal. Det dröjer inte länge innan han mest är intresserad av att låna pappas bilnyckel. Ett annat skäl är naturligtvis att jag har blivit ombedd att ta jobbet - det var liksom inte läge att tacka nej när de frågade. Efter sju år i Värö kan jag också känna att det är dags att se och uppleva något annat, även om jag stortrivs med jobbet här.
För familjen återstår nu att hitta en ny bostad. Det är inte orimligt att vi måste flytta ut ur prästgården under våren för att lämna plats för nästa präst. Men vart ska vi ta vägen? En sak är säker: Vi vill bo kvar i Värö. Var så säkra på att jag är inne på hemnet.se varje dag, och lb-hus och varbergshus och trivselhus och lantmäteriet och nordea-bolån och....