Måndag på katten Gustafs vis

Kommer ni ihåg katten Gustaf, eller Garfield som han heter på engelska? Han gillar inte måndagar. I serierna med honom brukar det alltid hända dumma, krångliga, tråkiga, bråkiga saker just den veckodagen. Han kunde varit med mig i morse. Jag vaknade lite extra trött idag - satt uppe för länge igår, en typisk söndagsgrej, man tror att helgen ska fortsätta. Trött och lite morgongrinig tog jag mig igenom frukostritualen. Helena försvann iväg i nya Volvon och jag fick jaga på Isak så att vi skulle hinna i tid till skolan. Det lät ungefär såhär: "Har du borstat tänderna? Har du lagt ner en frukt i väskan? Var har du din tröja? Hur går det med frukten? Ja, det är klart att du hinner gå på toa (men skynda dig!), va, har du inte hämtat nån frukt än?" och så vidare. Strax före åtta gick (småsprang) vi ut till bilen. Jag satte i nyckeln, vred om och...woawoawoa lät det från startmotorn och sedan hände ingenting. AHHHH! Bilj***l! Då insåg jag att gårdagens biltvätt nog innehöll lite för mycket vatten och att jag inte startat bilen sen dess. Nåt hade surnat - men varför just nu?
Vad göra? Tja, det var inte så kallt och det är bara drygt en kilometer till skolan, så på med cykelhjälmarna och trampa iväg. Isak kom nästan i tid och jag hade fått upp pulsen ordentligt. Redo för en måndag på jobbet...
Som tur var har jag kontakter i mekar-branschen (läs kyrkvaktmästare). De hade ett betydligt bättre humör och tyckte nog det var lite småroligt med en lätt stressad präst som bad om deras hjälp. Med gemensamma krafter fick vi igång bilen och nu rullar den hur bra som helst. Tills nästa måndag kanske...