Sammanträde

Ett väldigt vanligt sätt att samarbeta med andra människor är med hjälp av sammanträden. De förekommer nog i alla organisationer och företag. En del är givande och kreativa. En del är dödligt långtråkiga. En del är...helt ok. Jag misstänker att ni som läser detta har en gedigen erfarenhet i ämnet.
På min arbetsplats finns tre sammanträdeslokaler: Västgötasalen (stort och rymligt, med biskopsporträtt och flygel), Bohusrummet och Hallandsrummet. De två sistnämnda är möblerade enligt styrelserumsidén med ett ovalt bord, pc-kanon i taket och whiteboard vid ena kortsidan. Och stolarna har hjul! Så när man sitter där är det lätt att börja köra runt lite hit och dit. Rätt kul om mötet hör till den mer tråkiga sorten.
Vid dagens möte (som var helt okej!) gjorde jag några små banala iakttagelser.
Nummer ett: Hur störande på en skala mellan 1 och 10 är det om någons mobil plötsligt ringer?
Nummer två: Om man är 10 personer och det finns 12 frallor/bullar eller liknande: Vem kan med att ta den 11:e och 12:e?
Nummer tre: Om man vill ha mer kaffe och pumptermosen står i andra änden av lokalen - hur gör man då? Kan man bara resa sig upp och gå dit eller ska man be någon att skicka hela den tunga termosen? Tänk om det inte finns påtår till alla?
Nummer fyra: Hur högt ska man räcka handen när man vill begära ordet? En liten auktionsviftning eller sträcka upp hela handen som på lågstadiet (jag kan svaret fröken)?
Nummer fem: När man ska bestämma nästa möte och alla sitter och bläddrar i sina almanackor vet man redan innan att det är omöjligt att hitta ett datum när alla närvarande kan. Hur väljer gruppen vems almanacka som är viktigast?
Nu får ni inte tro att jag satt och dagdrömde hela mötet. Jag tyckte som sagt att det var givande och jag bidrog nog en hel del, men i tankepauserna sticker ju funderingarna iväg...