Back on the blog

Då var jag ute ur tystnaden igen! Skönt att vara hemma och landa i vardagen. Men det har varit en härlig vecka. Det händer mycket under en retreat, både i det inre och det yttre. Det inre spar jag för mig själv, men av det yttre är det några saker jag vill dela med mig.
Vad är det för dress-code på en retreat? Ja, för det första så bör du äga ett par äkta Birkenstock eller Scholl. Billiga Gekås-kopior är inte ok. Sedan måste, jag säger måste, du har en fleece-jacka/tröja. Det är kallt på ett kloster och man springer inte direkt runt och leker tjuv och polis så en fleece är ett måste. Visst, en bomullströja gör ju samma jobb, men det är lite mer "läger" över en fleecejacka. Jeans är det vanligaste byxmaterialet, tätt följt av chinosbyxor från Kapp-ahl. Tydligen handlar alla präster i Göteborgs stift sina kläder där, varför vet jag inte (visst, jag handlar också där ibland).
Blir inte måltiderna tråkiga på en retreat? Säg såhär: Viltsvinstek, potatisgratäng, bönor, gelé och en väl reducerad sås (dom måste haft Portvin i!) samtidigt som man lyssnar på ett stycke av Bach, då behöver man inte kallprata med bordsgrannen för att ha en trevlig måltid. Och när efterrätten består av hemmagjord vaniljglass med varma björnbär så blir det ju inte direkt sämre.
Får man inga tvångstankar? Jo, visst får man det. Tänk så tokigt om en mobil skulle börja ringa eller om jag säger "kan du vara snäll och skicka saltet?" mitt under frukosten till hon som sitter bredvid.
Jag undrar vad dom två killarna från elfirman tänkte som sprang runt och lagade ett elfel i matsalen samtidigt som vi åt lunch. 20 präster och diakoner som bara stirrar rakt fram utan att säga ett ord till varanda samtidigt som dom lyssnar på sånt där 1700-talsgnissel (Mozart). Grymt kul dom verkar ha i kyrkan.
Ska jag göra om det? Ja, gärna. Det är, trots vad elkillarna än tänkte, oerhört spännande att vara på retreat. Man lär känna både sig själv och vår Herre lite bättre.