Ett avsked

Idag var det dags för arbetslaget i Värö församling att fira av (?) sin gamle kyrkoherde, dvs mig. Det enda jag visste var att jag skulle befinna mig på stiftskansliet kl. 14.30 och ha fikat klart. Hm. Nästan lite läskigt. Undra vad de skulle hitta på?
Strax före halv tre stövlade 13 personer in på mitt nya jobb. Jag fick visa runt lite, berätta om vad jag gör nuförtiden och - självklart - bjuda på kaffe och fralla. Därefter bar det av till en italiensk restaurang mitt emot Scandinavium. Då anade jag vad som skulle bli kvällens huvudnummer. Men som sagt, först italiensk mat. Det blev en väldigt trevlig middag med lammfilé och gott vin. Många skratt, lite, men bara lite, nostalgi och en härlig gemenskap. Sedan kom då "överraskningen". Vi gick tvärs över gatan och gled in på hockeytemplet. Mina gamla arbetskamrater vet vad jag uppskattar på fritiden: Mat, vin och sport! Väl installerade på bänk 3 fick vi vara med om en riktig höjdare: Frölunda körde över de regerande svenska mästarna MODO med hela 8-2, vaktmästarna bjöd på folköl i pauserna och jag var lycklig som ett barn på julafton. Till och med de inte så värst sportintresserade kantorerna försökte se ut som om de uppskattade en elitseriematch i ishockey. Jag tror de gjorde det för min skull. Tack! Jag kan faktiskt tänka mig att bli avtackat fler gånger.