Väröbacka/Norvalla - Tofta/Valinge 2-3

Så var höstsäsongen igång. Ikväll spelades första matchen efter sommaruppehållet. Med tanke på att ett antal av våra spelare var utlokaliserade i husvagnar på campingplatser runt om i vårt avlånga land så var förutsättningarna inte på topp. Vi hade endast en avbytare och han var tre år yngre än de övriga. Motståndarna mönstrade 11 spelare, alla födda -98. Och det var varmt ikväll. Så, nog med bortförklaringar.
Matchen började lite avvaktande. Vi brände några chanser (bland annat hade sonen ett volleyskott som Toftamålisen fick göra en riktig TV-räddning på). Strax före halvlek kom så baklängesmålet. Men det var bara att bita ihop. Killarna spelade riktigt, riktigt bra och det verkar som om sommaruppehållet har gjort dem gott. Laget har nog aldrig passat så ofta och så bra som dom gjorde idag. I början av andra snubblade vi in kvitteringen och strax efteråt ledde vi med 2-1. Men efter tappert kämpande i värmen och det allt för långa gräset (planen påminde om en åker) började krafterna tryta och under de sista minuterna tappade vi in både 2:an och 3:an därbak.
Det var med tunga steg vi gick till omklädningsrummet. Den rödhårige killen med 7:an på ryggen hade nog sprungit en sträcka som motsvarar Varberg tur och retur. Men ikväll hjälpte inte det. En så kallad hedersam förlust. Och såna är inte roliga...