Grattis AIK!

Idag blev AIK svenska cupmästare. Ett stort grattis! Hoppas att ni är nöjda med både er egen insats och domarens. Skönt att tvåla dit rivalen från lillepluttstaden Göteborg två gånger samma vecka, kan jag tänka mig.
Om man ser på (fotbolls-)livet ur ett gulsvart perspektiv tänker man nog inte på:
Situation 1: AIK-back stoppar boll med handen i eget straffområde för att förhindra att årets skyttekung Hysén kommer fri med målis. Domaren bryr sig inte (vågar inte bry sig?).
Situation 2: Blåvitt slår en genialisk pass mellan två AIK-backar i gnagets straffområde. En av backarna sätter in en hockeytackling på Sella så att han inte kan nå passen. Domaren bryr sig inte (vågar inte bry sig?).
Situation 3: Sebastian Eriksson (blåvit vänsterback) blir slagen i ansiktet av en AIK:are i eget straffområde. Han faller ihop och tar sig mot huvudet och vrider sig i smärtor (vid detta laget leder AIK med ett-noll och IFK vill anfalla). AIK vinner den efterföljande kampen på mittfältet och ställer om till kontring. Sebban ligger kvar med huvudsmärtor i eget straffområde och upphäver därmed offside:en när en AIK:are kontrar. Både domare och AIK:are vet att huvudskada ska leda till antingen att domaren blåser av eller att den som just har bollen slår ut den till inkast. Men Gnaget är trogna sina ideal och fortsätter spela. Så gött det måste ha känts när Flavio gör två - noll samtidigt som en blåvit back ligger med huvudskada i straffområdet (och tack vare det ser till att det inte är offside). Hoppas att ni njuter ordentligt av detta och känner stolthet och genuin glädje. Grattis AIK!
Ser man på (fotbolls-)livet ur ett blåvitt perspektiv ligger det dock nära till hands att man känner sig lurad på två straffar och tycker att domare och motståndare borde agerat annorlunda vid Sebastians huvudskada. Men sånt är (fotbolls-)livet. Nu skiter vi i fotbollen och ser fram emot en härlig kväll i goda vänners lag med mat, vin och födelsedagsfirande...