Hej då, Prästgården...

Läskigt. Spännande. Nervöst. Vemodigt.
Alla dessa känslor ryms inom mig idag.
Nu är det ingen hemlighet längre: Jag har blivit erbjuden och tackat ja till arbetet som stiftsadjunkt för prästrekrytering. Det gick inte att tacka nej till det - även om det har blivit många, långa samtal i familjen och en hel del problem med nattsömnen innan beslutet fattades. Men som sagt, nu är det bestämt att jag börjar ett nytt jobb i januari. Det får många konsekvenser. Bland annat måste vi flytta (därav rubriken...) från prästgården.
Vi vill ju bo kvar här i Värö så just nu ägnar vi den mesta fritiden åt att leta boende. Köpa ett hus? Bygga ett nytt hus? Ja, det är inga lätta val vi står inför. Har du något tips? Känner du någon som vill sälja en tomt? Eller ett hus, kanske?

Jag berättade för arbetslaget idag att jag kommer att sluta som kyrkoherde. Det var inte lätt. Jag var hur nervös som helst. Men nu är det gjort. Vaktmästarnas första kommentar var: "Men vem ska sköta tipset nu då?" (Jag har varit samordnare för stryktipsspelet under året). Men denna och andra uppgifter måste nu någon annan ta över. Det är klart att det påverkar en församling och ett arbetslag när chefen slutar. Men jag är övertygad om att det kommer att gå bra. Jag lär återkomma i ämnet här på bloggen...