Påskhelgen

Oj, oj, oj. Så var påskhelgen (nästan) slut. Tänk så mycket som hänt. Här kommer en kort sammanfattning:
Sonens tågresa till släkten i Västerås gick hur bra som helst. Han klev av på rätt station och där väntade moster och kusin på honom. Resan gav helt klart mersmak! Vi föräldrar dök upp dagen efter och sen kom ytterligare fyra släktingar. Så det var fullt hus över påsk i Västra Aros. Två väldigt fina gudstjänster hanns med.
Väl hemma var det dags för trädgårdsrelaterade uppgifter: Vi dumpade inte mindre än tre överfulla släp med sly på Runes Valborgsbrasa. Den lär brinna hur bra som helst i år. Sedan var det världspremiär för den nya gräsklipparen. Lite ovant med strömsladd, men det gick rätt bra till slut. Och doften av nyklippt gräsmatta är svårslagen. Möjligtvis är grilldoft ännu bättre. Och det var just det som spred sig runt huset, för Webern fick göra årets första arbetsinsats. Och som om det inte var nog hann vi även med ett besök på Norvalla IP. Där fick hemmalaget med sig en poäng i mötet mot en av seriefavoriterna. Inte illa! Och att IFK tog sina tre första poäng mot Kalmar idag är egentligen värt ett alldeles eget bloginlägg. Men det hoppar jag över denna gång, för nu ska det deklareras!

Tåg på egen hand

Sonen har under längre tid önskat att få åka tåg alldeles själv. Exempelvis till kusinerna i Västerås.
Idag var det äntligen dags! Jag följde med till stationen i Göteborg och var med när han skulle leta upp sin plats på tåget. Och vilket tåg! En sån dubbeldäckare har jag aldig fått åka med. Det visade sig att han skulle sitta vid fönstret på andra våningen, med andra ord: Helt perfekt. Lite fika och några Mangaböcker fanns med i packningen.
14.02 rullade tåget ut från Centralen. Ungefär fyra timmar senare fick jag ett MMS från moster Jenny - ett bildbevis på att sonen kommit fram. Han såg väldigt nöjd ut på bilden...

IFK Göteborg - Helsingborgs IF 1-2

Egentligen skulle jag tillbringat kvällen hemma i trädgården. Men så blev det inte. När jag var på väg hem från jobbet skickade jag ett SMS till påsklovsledige sonen:
- Vill du gå på Gamla Ullevi och se IFK mot Helsingborg?
Ni kan nog gissa svaret.
Så väl hemma var det bara att åter sätta sig i den nyservade bilen (nästan 10 tusen kronor kostade det!) och åka upp till Götet.
Där fick vi se en väldigt bra fotbollsmatch. Och om vi hade hållit på HIF hade vi kunnat njuta av att vinna en orättvis bortaseger. Men nu är det ju så att vi håller på blåvitt och då måste man konstatera:
Noll poäng efter tre matcher. På nedflyttningsplats i den allsvenska tabellen. Och idag förlorade vi, trots att blåvitt hade det mesta av spelet och bud på både 3 och 4 mål till. Men på denna sidan evigheten är man inte lovad rättvisa. Så med typ två minuter kvar kunde förra årets allsvenska skyttekung panga in ett inte helt otagbart skott i bortre burgaveln. Unge herr Sandberg sträckte ut sig så gott han kunde, men det var inte gott nog. Den lilla bortaklacken kunde gunga och sjunga sig hesa. Helsingborgs IF lämnade Gamla Ullevi med tre poäng och kvar på gräset låg utslagna IFK-spelare. Dom blåvita spelare och tränare som inte gjort så bra ifrån sig är säkert medvetna om det. Så jag väljer att lyfta fram de glädjeämnen som trots allt syntes denna försommarkväll: Karl Svensson är tillbaka i gammal god mittbacksform. Resolut och rejält alla 90 minuter. Elmar var tillbaka i startelvan och gjorde det mycket bra (offensivt i alla fall). Hans förarbete till änglamålet var finfint. Domaren ska också ha en eloge. Och kanske Drugge. Han gjorde ju trots allt mål.
Två scener sitter kvar i huvudet såhär några timmar efter slutsignalen.
1) Klackens sång "Hellre HBT än HIF" på en mycket välkänd klackmelodi. Man måste dock ha läst senaste numret av tidningen Offside för att riktigt uppskatta denna ramsa (i en artikel i den tidningen kommer Tobias Hyséns fotbollsspelande lillebror ut som homosexuell, något som är extremt ovanligt inom elitfotbollen).
2) Sebbe E fick totalspel på IKFs inbytte nr. 18 (namne med biskop electus) när denne inte jobbade hem ordentligt. Blev själv rätt upprörd över situationen. Tjänar man pengar på att spela boll ska man orka mer än att jogga hemåt när det är fem minuter kvar av en viktig match.
Trots förlusten var både sonen och jag ganska nöjda när vi åkte hem. Att gå på fotboll med sin son är en väldigt härlig upplevelse. Och jag tror att han tyckte likadant.

Träff med sysslingarna från Tyskland

För några veckor sedan fick jag ett mail från min kusin i Tyskland.
- Hej, vi kommer till Sverige på påsklovet! Vi har hyrt en en röd stuga med vita knutar någonstans i de småländska skogarna. Har ni lust och möjlighet att titta förbi?
Klart vi hade!
Idag var dagen D. Farmor, som också gärna ville träffa lite tyska släktingar, hängde på. Så idag åkte vi alla fyra riktning smålandsskogen. Via Eldsberga, Göteryd (där vi lånade toan i församlingshemmet - tack!), Älmhult och Urshult kom vi till slut fram till stugan. Den låg verkligen vid vägens ände. Men fint var det och vitsipporna blommade. Det blev en härlig dag med go samvaro på tre språk. Tillsammans med sina sysslingar Merit 11 år, Henrik 6 år och Rasmus 3 år hade sonen hur skoj som helst. Bäst var nog klätterträdet...

Fredagslistan

Det är något klassiskt över att göra listor med musiktema. Så denna fredagslista blir: De fem bästa låtarna med Daniel Adams-Ray. Varsågoda!
Plats 5: Vitt
Plats 4: Dum av dig
Plats 3: Gubben i lådan
Plats 2: Lilla lady
Plats 1: Medan vi faller

Gräsklippare

Sedan vi flyttade från prästgården kommer det inga vaktmästare och klipper gräset en gång i veckan. Konstigt. Men sant. Det innebär att jag numera själv måste ta mig an höet utanför huset (eller delegera det till någon annan). Hittills har vi klippt gräset med en handjagare. Helt miljövänligt och bra för konditionen. I höstas rasade gräsklipparen ihop och inför denna säsongen var det dags att införskaffa en ny. Till sonens förtret blev det inte en högljudd, bensindriven historia utan en eldriven klippare. Nu kan gräset växa bäst det vill - jag är redo! Kanske ska vi till och med våga oss på lite Algomin i år?!

En helg i backspegeln

Söndag kväll och snart ska vi se på "Mästarnas mästare" igen. Undrar hur det går för Stenmark den här gången.
Helgen har inneburit jobb för min del, ett jobb av det lite mer stillsamma slaget. Jag har varit på retreat med ett gäng blivande kyrkoarbetare. Det har varit...tyst. Precis som det ska vara. Att få dra sig undan alla krav och måsten en helg och fundera över livet är inte så dumt, oavsett om man är blivande kyrkoarbetare eller stiftsadjunkt.
Väl hemma var det dags för - tro det eller ej! - fotboll. Jag har ju tidigare skrivit något om att sonen ska spela i Bua IF denna säsong. Så blir det inte. Det visade sig att Värö Uniteds P13-lag behöver några yngre spelare i truppen så att man blir tillräckligt många - och då gick erbjudandet till de 99:or som spelade i Väröbacka GIF förra året. Så numera är det P13-fotboll som gäller och det innebär en stor förändring: 11-manna. Fullstor plan, offside, helt enkelt samma regler som seniorerna. Idag var det årets första träningsmatch mot Norvalla IFs F15 och det innebar världspremiär för 11-mannafotboll för sonen. Oj, va små pojkarna såg ut på en "riktig" fotbollsplan. När laget fick sin första hörna och killarna ställde sig vid den bortre stolpen, ja, då såg det riktigt komiskt ut. Trots att det blev förlust (2-3) var sonen ändå nöjd. Att spela 11-manna gav mersmak!

IFK Göteborg - Örebro SK 0 - 1

En dryg timme före avspark satt vi på vårt vanliga kebab-hak och diskuterade. Dyrestam på kanten? Eller nyförvärvet Logi? Och blir det Söder till vänster och Sana till höger? Eller om vi vågar tänka lite wild and crazy: Hysén på vänstern och Söder på topp!? Och sist men inte minst - vem är förste straffskytt? Här lanserade en av oss det något okonventionella alternativet Karl Svensson. Ni hör ju själva, det handlade om riktigt, riktigt tunga blåvita fotbollsfrågor.
Väl på arenan fick vi vara med om ett härligt Tifo, en underbar sång med halsdukar och allt. 14.000 personer kan låta mycket. Väldigt mycket.
När vi lämnade arenan cirka två timmar senare hade vi fått uppleva en otroligt grön och hal gräsmatta, tre gula kort, varav minst två var ytterst tveksamma, ett vackert bortamål av Hadad och en frustrerad blåvit trupp. Om det mest gick i dur när vi satt på det där kebab-haket så gick allt i moll nu. Och som grädde på moset lyckades Ellos trycka in ett segermål i slutminuten i Borås. Nä, det var inte en bra fotbollskväll.
Så mycket roligare att se ett gäng 11-åringar träna fotboll i Kungsbacka idag. Som brukligt avslutades träningen med tvåmålsspel. I sista anfallet fick ena laget hörna och för första gången i sin fotbollskarriär nickade sonen in en hörna direkt i mål. Plötsligt kändes fotboll kul igen!

Midfastosöndagen

Såhär mitt i fastetiden var det dags för mig att tjänstgöra i gudstjänstsammanhang igen. Denna söndag blev det tre gudstjänster här hemma i Väröbacka: Stråvalla, Bua och Värö kyrkor. Det har varit intensivt, men väldigt, väldigt roligt. Och nu är jag trött.