Tour of the Universe 100126

Ja, vad ska man säga efter en sån kväll?
Det var som att uppleva hela uppväxten på nytt. Låt efter låt som DM levererade i kväll framkallade minnen från ett sent 80-tal och ett tidigt 90-tal. Att få höra Stripped, Dressed in black (vilken överraskning!), Enjoy the Silence och alla andra örhängen igen på detta sätt var enormt.
Visst, gubbarna börjar bli gamla - likaså publiken. Det var mer än en som var...naturligt gråhårig. Men Depeche firar faktiskt 30 år i år så sånt får man räkna med. Just därför är jag förvånad över att Martin Gore har en sån enormt bra röst fortfarande. Det är inte många 50-åringar som kan sjunga som han.
Vad var bäst?
Hm. Det är ju naturligtvis omöjligt att svara på. Men Enjoy the Silence överträffade förväntningarna. Och en liten sensation var det väl allt att Never let me down again inleddes med....gitarr. Vem hade trott det 1987? Det kollektiva handviftandet till den låten går inte heller av för hackor. Nä, nu får det vara slutanalyserat. Dags att låta helheten sjunka in!

Lista - Tema tonårsnostalgi

Tänk, nu är det bara en dag kvar innan jag ska bli 15 igen. Det är sant! För i morgon spelar tonårsidolerna Depeche Mode i självaste Scandinavium. Och vad passar bättre som uppladdning än en lista? Så här kommer den! Och som bildbonus: Det mest klassiska (i mitt tycke) av alla skivomslag. Vi snackar 1984.

Fem låtar jag absolut vill höra på konserten:
1. Stripped
2. Personal Jesus
3. Strangelove
4. Route 66
5. Everything Counts

Bandy och musik

Söndagen går mot sitt slut. Det är en dag som gått i bandyns och musikens tecken. Låt mig förklara.
Tidigt i morse försvann frugan iväg till kyrkan. Där väntade en heldag med körsångare och musiker. I kväll var det nämligen konsert med Gospel Voices (som Helena leder) och gospelkören Rejoice från Varberg. Mer om det strax.
Sonen och jag passade på att softa järnet under förmiddagen. Efter en sen frukost bestående av pannkakor kan man ju inte begära så mycket...
På eftermiddagen åkte vi upp till Sjöaremossens isbana för att delta i det helyllesvenska "allmänhetens åkning". Jämfört med förra veckan gick det kanon. Jonas Claesson hade blivit grön av avundsjuka om han sett oss. Vi lirade spontanbandy på temat "papporna mot klabbet". Klabbet vann. Bilden visar en välförtjänt vattendrickarpaus.
Efter en eftermiddag på bandyis var det dags att bege sig till Värö kyrka och Gospelkonsert. Det var mycket folk -cirka 350 personer - som hade bänkat sig för att höra och njuta av norra Hallands bästa gospelkörer. Det var gung. Det var trummor. Det var fullt ös. Och att Helenas solosång var helt makalöst bra behöver jag nog inte ens skriva. För det vet ni. Hon är bäst. Tur för mig att hon redan är gift.

Gissa kyrkan

Så var det dags igen. Jag har varit på uppdrag i stiftet och hamnade i denna kyrka. Nån som vet var vi är?
Ledtråd: Syns från en av motorvägarna som går genom stiftet.

Uppdaterad lördag: Rätt svar: Kyrkan som kallas för spöket = Fjärås kyrka.

Bandy

Vinter.
Värö.
Söndag.
Och för första gången denna säsong var det dags för en dag på Sjöaremossen.
För den som inte är så bekant med den lokala geografin kan jag avslöja att Sjöaremossen är två saker. Dels är det en sjö. För länge sedan (förra generationen) var det is på denna sjö varje vinter och där spelades bandy. Dels är Sjöaremossen en bandyarena (hm...) som ligger bredvid själva sjön. Den finansieras av både Kungsbacka och Varbergs kommun då båda kommuners bandystoltheter (Frillesås resp. Sunvära) har Sjöarn som hemmaarena.
Sjöarn ligger cirka två kilometer från vårt hem i Nordvära så det var på tiden att vi åkte dit igen.
Först fick vi se Sunväras herrar ta en stabil 8-2 seger mot Elless. Vi i publiken tror att Elless kommer fån Lidköping, men vi är inte säkra. I vilket fall som helst var det kul att se så många fd konfirmander i ett A-lag i division 1.
Efter matchen var det dags för allmänhetens åkning. Sonen och jag skrinnade ut på bandyisen, väl medvetna om vilket ansvar det är att beträda en sådan plats med släkt i Västerås. Per: Vi gjorde verkligen vårt bästa! Det blev en tvåtimmars hårdkörning där föräldrar drabbade samman med sina avkommor i tuffa dueller. Det är helt otroligt hur kvicka och skickliga vissa tioåringar är med bandyklubba och boll. Jag lär behöva rullstol i morgon...

Avatar och restaurang

Det blev en riktig höjdarlördag.
Efter en slapp förmiddag i huset med några måsten (fylla på spolarvätska i bilarna, diska osv) åkte vi till Varberg för att ha kul. Först var det biodags. På med 3D-glasögonen och så 2,40 timmars totalupplevelse! Det var den hemska människan mot den oskuldsfulla blå utomjordingen Avatar. Det var himla fräckt! Inte sedan början av 80-talet har jag sett något i 3D. Man kan väl konstatera att tekniken har gjort vissa framtsteg...
Efter bion gick vi till en grekisk restaurang. Vi hade mycket att prata om! Sonen var överväldigad och slog fast att Avatar var den bästa film han någonsin sett. Jag kan förstå honom.
Och så hände en riktigt rolig grej: Vi var som sagt på en grekisk restaurang. Vid bordet bredvid oss satt ett ett medelålders, ytterst korrekt par. När det var dags för dem att beställa mat säger mannen:
- Hm, jag tål ju inte vitlök.
Då var det inte lätt att hålla sig för skratt. Visst, det var synd om mannen som inte tålde vitlök, men varför väljer man en grekisk restaurang då? Greker har ju vitlök i typ allt.
Nu är vi hemma och ska snart se Sting på TV. Det blir säkert också bra. Med eller utan vitlök.

Offside

Så kom den äntligen hem i brevlådan igen - världens bästa fotbollstidning Offside. Så här mitt i vintern är vi många (eller hur?!) som lider av fotbollsabstinens. Men hav tröst! I år väntar oss en rekordtidig allsvensk premiär, VM i Sydafrika och EM-kval med ny förbundskapten i höst. Yammie!
Och jag vet att det har varit väldigt lite fotboll här på bloggen de senaste månaderna. Ingenting om Per Eriksson, tystnad kring Hamrén, Gustav Svenssons operation har gått bloggen spårlöst förbi och dessutom är det ingen som har skrivit en rad om landslagstruppen som ska på januariturné. Tro nu inte att denna fotbollsfrånvaro på något sätt handlar om ett minskande intresse. No, no, no...

Prästvigning

Idag fick Göteborgs stift fyra nya präster. På Styrsö, i Johanneberg, Lindberga och Vinberg-Ljungby har man från och med i morgon nya präster. Det blir grejjer, det!
Vid högmässan med vigning i Domkyrkan idag fick jag träffa många goa vänner. Allt från gamla prästkompisar till konfirmandledare i Värö. Så roligt! Jag hoppas att många fick uppleva känslan idag att kyrkan är större än den egna församlingen. Vi är alla insatta i ett stort sammanhang.
Idag var jag inte bara stiftsadjunkt med ansvar för exempelvis prästvigningar utan hade också rollen som assistent för en av kandidaterna som skulle vigas. Under flera år var Rebecca min (församlings-)assistent i Värö. Nu var det ombytta roller - hon var prästen och jag var assistenten. Det kändes hur bra som helst!

Flytt

Just nu är jag inne i en period som domineras av prästvigningsrelaterade händelser: Prästexamen i Domkapitlet, Stilla dagar på Åh, biskopsmiddag, högmässa med prästvigning i Domkyrkan osv. Men idag kom ett välbehövligt avbrott! Jag fick agera flyttkarl. Min kh-efterträdare i Värö, Gunilla, har idag flyttat från ett hus till ett annat. Vi var ett helt gäng som burit kartonger, möbler och annat bohagsrelaterat, först ut ur ett hus och in i en bil, sedan ut ur en bil och in i ett hus.
"Se, jag gör allting nytt", var den nån som sa. Jag önskar verkligen att min prästkompis får uppleva en nystart och en hoppfull framtid i sitt nya hus!

Snö

Det blev som jag trodde igår: Trettondedag jul ägnades åt snöskottning. Helt underbart och sååå vackert!
Bild 1: Det fullkomligt vräkte ner snö i natt.
Bild 2: Sonen badar i snö. Nordvära-rekord!
Bild 3: Dags att få fram bilen.

Snö

Kan meddela att Nordvära ser ut som nordpolen. Vårt röda hus skulle kunna förekomma på bild i en tysk reklambroschyr för Schwedenurlaub.
Jag har ingen aning om hur det ser ut i övriga Sverige, men här är det i alla fall supervinter. Morgondagen kommer med största sannolikhet att ägnas åt snöskottning.

Nyår 2010

Ring in det nya!
2010 är här och väntar på att förverkligas. Vad är det som döljer sig bakom årsskiftesknuten? Vad kommer vi att minnas när vi om ett år summerar 10-talets första år?
Året fick i alla fall en kanonstart! Vi var i Västerås hos the Wilders och hade det allmänt gött tillsammans. Det blev mycket tid i pulkabacken. Och är man 10 (eller 36 för den delen) är det en perfekt plats att befinna sig på när det är snö och kallt.
Dagarna blev i övrigt en go mix av Singstar, oxfilé, Pers goda kaffe, kurragömma och minusgrader.