Trädfällning

Vi har länge pratat om att göra nåt åt den där tomtbiten som är närmast den asfalterade vägen. Kanske en bilparkering? Kanske lite mer gräsmatta? Eller varför inte både och? Vad det än blir så måste vi först fälla ett antal träd. Idag var det dags!
En god vän från Bua med förlutet som motorsågsarbetare på Värö Bruk tittade förbi idag med en Husqvarna. Hur säkert som helst fällde han de fyra träden. Helt otroligt hur säkert han gjorde det!
Nu ligger det ett rätt stort gäng kubbar som väntar på att träffas av en klyvyxa. Om någon som är sugen på att hjälpa till så är det bara att titta förbi!

Antagningskonferens

Så var det dags för höstens antagningskonferens. Ett antal präst- och diakonkandidater åker tillsammans med Domkapitlets antagningsgrupp till Nissaström (utanför Halmstad) för några dagars samvaro. Där ska vi på olika sätt jobba med frågor om kallelse till vigningstjänsten i Svenska kyrkan. Det brukar vara givande, ansträngande men framför allt viktiga dagar.

Gissa kyrkan

Har varit ute på vift igen. Denna gång till en församling vars kyrka var...vit.
Vad är detta för kyrka?
Ledtråd: Dricksvatten.
Uppdaterat:
Okej, detta var ganska svårt. Sätila kyrka vid Lygnens östra spets.

Avslutning

De senaste åren har vi avslutat fotbollssäsongen med att åka och bowla. Så blir det inte i år. Istället ska vi se IFK Göteborg spela mot Trelleborgs FF på Gamla Ullevi. Det blir en höjdare får vi tro!
11 killar och 3 tränare, lite godis och kanske en korv i pausen. Och förhoppningsvis några schysta mål av änglarna.
Som den intresserade redan vet så har IFK missat de fem (eller är det sex?) senaste straffarna. Därför har Väröbacka GIFs P11-12:or beslutat att ställa upp! Ifall blåvitt får en straff i morgon kan Jonas Olsson byta in någon lämplig straffskytt. Jonas med vänstern, Jesper G som går på kraft, Axel som precisionsskjuter ribba in eller varför inte Isak som helt enkelt väntar ut målvakten.

Isak

Dagens inlägg har fokus på den yngste familjemedlemmen. Två saker präglar sonens liv just nu. Vi börjar med det mindre roliga:
Idag var Isak och jag på tandregleringen i Varberg. Efter höstens undersökningar, prover och tanddragning var det dags för att sätta in tandställningen del I, sk. räls. Vi blev (som alltid!) väldigt bra bemötta av personalen där. Utifrån omständigheterna kände sig 11-åringen trygg och vi fick rätt information i rätt tid. Nuförtiden kan man välja färg på tandställningens fästen. Ni som känner Isak kan lätt lista ut vilka två färger han valde...det blev faktiskt riktigt snyggt! Än så länge gör det inte särskilt ont och han har inte fått några "skavsår". Och som han själv sa: "Hellre tandställning nu än när man är tonåring". Var får han allt ifrån?
Det andra som präglar sonens liv handlar, tro det eller ej, om fotboll. Säsongen är som bekant över för denna gång och alla andra sportkillar i Värö/Bua spelar bandy (antingen ute på is eller inne på plastgolv). Men inte Isak. Han vill spela fotboll. Som några kanske minns så var han på "Landslagets fotbollsskola" i Kungsbacka i somras. Det gick som hejsan och han trivdes med killarna där. Nu har vi gjort en överenskommelse med Kungsbacka IF att han får vara med på deras träningar under vintern. Det är verkligen kul! Uteträning på konstgräs varje torsdag och inneträning i Aranäs B-hall (med inledande utejogging i 40 minuter) varje söndag. Rena paradiset! Det är cirka 20 killar födda -99 och tre tränare. Och det känns väldigt proffsigt och seriöst. En helt annan division än gamla Värö. Inte konstigt att sonen trivs som fisken i vattnet. Föräldrarna veckohandlar numera på ICA-Kronan. En av oss får nostalgiska vibbar av det...

Höstdag

Regnet har vräkt ner idag. Sonen fick ha ficklampa för att hitta till skolbussen i morse och själv var jag tacksam att jag hade kopplat in motor- och kupévärmaren i lilla bilen. Konstigt att det bara är ett dygn sedan vi hade en så otroligt fin höstdag här i Värö. Och att jag tog bilden då och inte idag behöver nog inte sägas.

Lund

Så var det åter dags att åka söderut till Lund. Denna gång blir det ingen träff med studenter utan adjunktsmöte. Det betyder att vi stiftsadjunktskollegor från de olika stiften träffas. Och det finns mycket att prata om, believe me!

Gympa

Idag hade sonen gympa. Jogging stod på programmet.
Man fick springa fram och tillbaka på en 1km-slinga i 30 minuter.
Killen hann med 6 km. Att han bara orkar.

Dopdag

I morgon söndag är det Tacksägelsedagen. Då uppmärksammar vi allt det goda som Gud har gett oss och påminnner oss själva om hur mycket det finns att tacka Gud för.
Tacksägelsedagen är också Isaks dopdag. Men inte bara han är döpt på denna härliga dag i kyrkoåret utan även hans kusin Cornelia som vi är väldigt stolta faddrar till.
Dessa båda underbara människor vill vi fira och be för:
"Skydda, Herre, hus och hem,
sörj du för de mina.
Vårda och välsigna dem,
fostra dem till dina.
Tryggt jag lämnar i din vård
barn, familj och vänner.
Bär oss, led oss i din nåd,
du som bäst oss känner!"
Psalm 554:3

Berlin - PKV

PKV - det är Parallell KursVerksamhet. Syftet är att ge blivande kyrkoarbetare en erfarenhet av kyrkan som man kanske inte får genom sina akademiska studier. Denna gång har vi varit i Berlin och resan var ett samarrangemang med Stockholms stift. Vi göteborgare åkte nattåg i fredags och kom hem idag, onsdag.
Det har varit grymt intensivt men väldigt roligt. Besök i tysk förortsförsamling, föredrag, gudstjänst i Svenska Victoriaförsamlingen, sightseeing, samtal, träff med en diakonutbildning och mycket mer.
Att åka från två olika stift var en hit. Det är så givande att lära känna människor som lever i en annan kyrklig miljö än vad man själv gör. Och när vi nåddes av budskapet om att Stockholms biskop Eva Brunne hade predikat om alla människors lika värde och att detta fick SDs ledamöter att lämna Storkyrkan, ja, då kändes det ännu bättre att vi var på resa med just stockholmsstiftare.
Bild 1: Brandenburger Tor. Med ovanligt många poliser runt pga förhöjd terrorberedskap.
Bild 2: Svenska kyrkan i Berlin.
Bild 3: Parlamentsbyggnader vid floden Spree, där muren tidigare stod. Märk de vita korsen - de påminner om dem som sköts/drunknade när de försökte fly över floden. Nu går det hur många broar som helst över floden. Sånt stämmer till eftertanke.
Bild 4: Konstverk på platsen för nazisternas bokbål. Under en plexiglasskiva i marken finns ett stort rum med en massa tomma bokhyllor. Oerhört starkt. Bredvid finns en mässingsplatta med texten: "Där böcker brinner, brinner snart människor". Det citatet är hämtat från 1800-talet. Tänk vad rätt han hade som sa så.

Ev. Kirche Berlin - Stockholms stift 6-5

Så har jag varit med och spelat internationell fotboll igen. Inte direkt champions league, men ändå. Tyska präster mot svenska präster. Eller snarare: Präster från Berlin mot präster från Stockholm. Parallellt med resan för studenterna var ett gäng präster från Stockholm i Berlin på handledarutbildning. Detta kombinerades med fotboll. Och tack vare min stiftsadjunktskollega (se bilden) tillika lagledare i detta stifts lag fick jag vara med. Till min glädje visade det sig att det inte bara var jag som hade rötterna på framsidan. Vi var inte mindre än tre "Glenn" i laget, även om jag var den ende som fortfarande arbetar här.
Det var en lite knepig känsla att dra på sig den svartvita tröjan med texten "Stockholms stift". I omklädningsrummet talades det mer om derbyt (mellan Dif-AIK) än IFKs senaste match, men det fick man ta en sån här dag.
Matchen? Ja, den spelades på en 11-manna konstgräsplan i en förort till Berlin. Vår tyska motståndare hade lustigt nog ett matchställ i färgerna...blått och gult! Och ifall någon undrar: Det var mixade lag. Våra damer vek verkligen inte ner sig utan hjälpte till att hålla speltempo och taktik på en hög nivå. Och det behövdes. För tyskarna trummade på som bara den. Vi höll jämna steg men till slut orkade vi inte. När domaren blåste av matchen hade de gjort ett mål mer än oss.
Men tur då att kvällen inte var slut! Stockholms stift tog med båda lagen till en väldigt trevlig gammal restaurang där vi fick god mat (och en mycket välkommen kall öl). Det tog inte lång stund innan stämningen var hög. Tänk er själva: Ett tjugotal präster från två länder som just spelat boll. Tyst och tråkigt? Skulle inte tro det...