Ev. Kirche Berlin - Stockholms stift 6-5

Så har jag varit med och spelat internationell fotboll igen. Inte direkt champions league, men ändå. Tyska präster mot svenska präster. Eller snarare: Präster från Berlin mot präster från Stockholm. Parallellt med resan för studenterna var ett gäng präster från Stockholm i Berlin på handledarutbildning. Detta kombinerades med fotboll. Och tack vare min stiftsadjunktskollega (se bilden) tillika lagledare i detta stifts lag fick jag vara med. Till min glädje visade det sig att det inte bara var jag som hade rötterna på framsidan. Vi var inte mindre än tre "Glenn" i laget, även om jag var den ende som fortfarande arbetar här.
Det var en lite knepig känsla att dra på sig den svartvita tröjan med texten "Stockholms stift". I omklädningsrummet talades det mer om derbyt (mellan Dif-AIK) än IFKs senaste match, men det fick man ta en sån här dag.
Matchen? Ja, den spelades på en 11-manna konstgräsplan i en förort till Berlin. Vår tyska motståndare hade lustigt nog ett matchställ i färgerna...blått och gult! Och ifall någon undrar: Det var mixade lag. Våra damer vek verkligen inte ner sig utan hjälpte till att hålla speltempo och taktik på en hög nivå. Och det behövdes. För tyskarna trummade på som bara den. Vi höll jämna steg men till slut orkade vi inte. När domaren blåste av matchen hade de gjort ett mål mer än oss.
Men tur då att kvällen inte var slut! Stockholms stift tog med båda lagen till en väldigt trevlig gammal restaurang där vi fick god mat (och en mycket välkommen kall öl). Det tog inte lång stund innan stämningen var hög. Tänk er själva: Ett tjugotal präster från två länder som just spelat boll. Tyst och tråkigt? Skulle inte tro det...