En liten gissningstävling

Hur kommer det sig att jag lägger ut en bild på just denna fotbollsarena på bloggen?
Någon som kan gissa? (Pelle får inte vara med - han vet redan...)

Lund

Åter hemma efter ett drygt dygn i Lund. Det var en riktig höjdare! Vänligt mottagande från studenterna, trevligt hotell, gratis lunch (studierektorn på Pastis bjöd!) och en härlig mässa i kapellet på kvällen - kan inte bli bättre. Det har varit väldigt givande och intressant att möta prästkandidaterna som läser för Göteborgs stift i Lund. Jag fylls med hopp inför vår kyrkas framtid.
Då jag de senaste veckorna fått betydligt fler besökare på bloggen än tidigare misstänker jag att både en och annan student googlat mitt namn och hittat hit - välkommen! - och då vill jag passa på att säga att jag känner mig väldigt välkommen till mitt nya jobb tack vare er.
När det gäller Lundaresan så var det bara ett problem: Det visade sig att jag inte har Sarahs och Andreas nummer i mobilen. Kan ni inte höra av er så jag vet hur jag ska bjuda in mig själv på middag/drink/restaurangsällskap nästa gång jag är i Lund?! SMS:a till 0706-112131. Tack på förhand!

Söndag i vårens tecken...

Efter att termometern stått på +3 i en vecka samtidigt som vindrutetorkarna fått jobba dubbla skift så var det äntligen dags för en försmak av våren idag. Isak och jag hittade dessa vackra blommor i rabatten...
I kyrkan var det stor fest. Vi hade kyrkoherdemottagning: Gunilla välkomnades under pompa och ståt. Prosten Björn ledde det hela med fast hand. Mycket folk och härlig gemenskap i kyrkan! Efteråt var det kaffe, fralla och tårta i församlingshemmet. Alltid lika uppskattat! Jag önskar Gunilla all lycka och Guds rika välsignelse i hennes tjänst som herde här i Värö. Det känns så bra att ha henne här!
I morgon bär det av till Lund. Jag ska träffa studenter och bekanta mig med Pastis (=pastoralinstitutet, som i sin tur betyder: prästkandidaternas sista utbildning före prästvigningen). Det ska bli väldigt spännande! Åka tåg, bo på hotell, träffa (förhoppningsvis) trevliga människor, kanske äta på restaurang och så vidare. Trevligt jobb man har! Återkommer med rapport om hur det gick.
Och så till sist: Kan inte låta bli att berätta att denna vecka fanns det en enda Värö-bo som fick 13 rätt på tipset...det gav inte så mycket pengar, men, som det heter i reklamen: 13 rätt är respekt! Hoppas jag får en sån där cool T-shirt som jag sett i TV-reklamen.

Loppis

Ännu en dag som gått i flyttens tecken. Vi har bestämt att anordna en Loppmarknad här i Prästgården för att "avyttra" allt från köksprylar till möbler som vi inte kommer kunna ta med oss till nya huset. Idag har vi gått igenom köket. Och ikväll (medan Helena och Isak ser på Harry Potter) tänkte jag gå igenom skönlitteraturen. Det blir tufft. Det är nog det svåraste jag vet - att slänga/göra sig av med böcker. AHHHH!
Loppisen blir den 8 mars - vi bjuder på kaffe och Isak lovar att ordna med ett lotteri. Det blir en höjdardag. Nu gäller det att scanna av huset och få fram "råvarorna" inför denna stora begivenhet. Operation "hej-då-prästgården" rullar vidare...

Det är jobbigt att förlora

Har du också följt handbolls-EM framför TV:n? Vi (även frugan!) har suttit som klistrade. Igår upplevde vi det mest fantastiska som finns med idrott på elitnivå: spänning, ovisshet, ett stort svart hål som öppnar sig (spanjorernas frikast i sista minuten) och så den totala euforin när Tomas Svensson slänger iväg bolluschlingen upp till Kjellman (visst var det han?) som puttar in bollen i mål. Seger. Glädje. Natt blev till dag.
Men. Idag satt vi där framför TV:n igen och fick vara med om motsatsen. Inte nog med att Sverige förlorade. Det går väl an. Men att se alla dessa glada motståndare (må vara hänt att de är tyskar) som verkar tycka att de vunnit välförtjänt. Det är hårt att tvingas se på när andra jublar på grund av att man själv har förlorat. Men ändå. Visst är det just detta som är idrottens charm...

Uppmuntrande resultat

Jag är inte så mycket för att skryta eller framhäva mig själv...men idag kan jag faktiskt inte låta bli. Under förra året gjorde Göteborgs stift en analys av hur konfirmandarbetet ser ut i församlingarna runt om i stiftet. Bland annat ingick en omfattande enkätundersökning som konfirmanderna skulle fylla i. Nu har resultatet kommit: En liten församling i norra Halland ligger högst upp på listan...

Ett avsked

Idag var det dags för arbetslaget i Värö församling att fira av (?) sin gamle kyrkoherde, dvs mig. Det enda jag visste var att jag skulle befinna mig på stiftskansliet kl. 14.30 och ha fikat klart. Hm. Nästan lite läskigt. Undra vad de skulle hitta på?
Strax före halv tre stövlade 13 personer in på mitt nya jobb. Jag fick visa runt lite, berätta om vad jag gör nuförtiden och - självklart - bjuda på kaffe och fralla. Därefter bar det av till en italiensk restaurang mitt emot Scandinavium. Då anade jag vad som skulle bli kvällens huvudnummer. Men som sagt, först italiensk mat. Det blev en väldigt trevlig middag med lammfilé och gott vin. Många skratt, lite, men bara lite, nostalgi och en härlig gemenskap. Sedan kom då "överraskningen". Vi gick tvärs över gatan och gled in på hockeytemplet. Mina gamla arbetskamrater vet vad jag uppskattar på fritiden: Mat, vin och sport! Väl installerade på bänk 3 fick vi vara med om en riktig höjdare: Frölunda körde över de regerande svenska mästarna MODO med hela 8-2, vaktmästarna bjöd på folköl i pauserna och jag var lycklig som ett barn på julafton. Till och med de inte så värst sportintresserade kantorerna försökte se ut som om de uppskattade en elitseriematch i ishockey. Jag tror de gjorde det för min skull. Tack! Jag kan faktiskt tänka mig att bli avtackat fler gånger.

Domaren dömer...del II

Ikväll vann Sverige enkelt mot Slovakien med typ 12 måls marginal. Behöver jag tillägga att domaren var alldeles utmärkt...(se förr inlägget). Sport är fantastiskt!

Domaren dömer...

Jag vet. Det är domaren som dömer. Är man tränare eller spelare måste man acceptera detta och inte låta sin frustration förstöra för det egna laget. Formeln är enkel: Omvandla din ilska till något kreativt. Men. Som tv-tittare har man all rätt i världen att vara sur på domaren och skylla förlusten på tveksamma och ORÄTTVISA domslut. Det är just vad jag gör. Sverige förlorade mot Frankrike i handbolls-EM. Fransmännen spelade fult. Fransmännen gjorde saker man inte får göra på en handbollsplan. Fransmännen borde fått mål bortdömda. Fransmännen skadade flera svenska spelare. Vad gjorde domaren? Inte ett skit! Han hade nog fått både en låda champagne och några kilo gåslever fullproppad med tryffel före matchen. Om jag inte hade ett sånt vårdat språk som min uppfostran och mitt yrkesval påbjuder så hade jag ställt mig upp och ropat: Domarjävel!

Nostalgi

Jag har drabbats av nostalgi. Det var såhär: Igår letade jag på iTunes (laglig "musikaffär" på nätet) efter lite ny musik. Då hittade jag en riktigt höjdare! Är det någon mer än jag som minns Crowded House? Det var en grupp från Australien/Nya Zeeland som hade sin storhetsperiod i slutet av 80-talet och början av 90-talet. 1996 bestämde de sig för att lägga av och man "firade" detta genom att ge en gratis avskedskonsert utanför operan i Sydney. Över 100.000 personer kom. Vi känner faktiskt en som var där: Viktoria som pluggade med Helena i Uppsala. I vilket fall som helst: Nu finns denna konsert utgiven under namnet "Farewell to the world" och den innehåller gruppens alla örhängen: When you come, Four seasons in one day, Better be home soon, There goes God och inte minst Weather with You (som TV4 använt i sin väderjingel under många år). Jag sitter som klistrad framför stereon och ryser...så enkel pop, men samtidigt så fylld med minnen från ungdomsåren. Grymt!
Och dessutom...de har återförenats! En ny skiva släpptes förra året. Den har jag inte hört än, men det kommer nog snart.

För alla som längtar...

Här kommer några bilder för alla oss som längtar till Allsvenskan 2008. Jag får gåshud bara jag tänker på säsongsavslutningen 2007...och vi var där. Bild 1: Pontus "boom-boom" Wernbloom har just hängt in tvåan mot Trelleborg i omgång 26. Bild 2: Alla vill krama målgöraren. Bild 3: Delad glädje är dubbel glädje...
Är det någon mer än jag som har fotbollsabstinens? Jenny? Sarah? Helena?

En riktig miss

Ibland händer det såna där onödigt tråkiga saker. Som idag. I morse tog jag fram en låda från frysen innehållande köttfärssås och spagetti. Det skulle bli min lunch. Och så bredde jag två smörgåsar som jag skulle ha till förmiddags- respektive eftermiddagskaffet. Det är ju trots allt billigare att ta med egen lunch och fikatilltugg än att köpa det i läppstiftets matsal och café som har slipsgubbepriser på allt.
När jag skulle kliva på pendeln i Kungsbacka upptäckte jag misstaget: Påsen med lunch och smörgås stod kvar hemma i hallen. Hur kul på en skala är det?

Små flyttsteg

Sakta men säkert kryper flytten närmare. Igår var vi i huset och hälsade på Denna gång var Isak med för första gången. Han blev väl inte superimponerad, men jag tror att han tyckte att det var okej. Det är ju en väldig omställning för en 8-åring att flytta från en gigantisk prästgård till en liten stuga i skogen...
Även på annat sätt märks att flytten närmar sig. Jag har just tillbringat en timme med att lägga ut annonser på Blocket. Vi har som bekant alldeles för mycket möbler, så den som vill slå till på en fin blå soffa eller ett vitt matsalsbord kan just nu göra fynd på nätet. Är du intresserad? Jag utlovar specialpris till alla som uppger koden: "äppelpäppel". Inom en snar framtid blir det också "Loppis" här i prästgården där vi tänker avyttra både det ena och andra. Då behövs ingen särskild kod, men vi bjuder på kaffe!

Hej då, julen

Äntligen var det dags! Idag var dagen då man fick äta det som man längtat efter i nästan en månad - pepparkakshuset! Medan mamma tittade på Parkinson (eller snarare på hans första gäst Colin "mr Darcy" Firth) högg Isak in på pepparkakshuset som vi fick med oss från Onsala idag. Den som väntar på något gott...

Prästvigning

Så var det dags för den första prästvigningen i min nya tjänst. I morgon blir det högtidlig gudstjänst i Domkyrkan med och för de tre kandidaterna. De har haft en händelserik vecka med min företrädare Maria och mig som "guider". I torsdags var det prästexamen inför domkapitlet på temat "Jesus vem är du? - Kristusbilder för vår tid". Kandidaterna var supernervösa men det gick som hejsan. Sedan åkte vi iväg ett dygn för uppladdning (Stilla dagar) på Helsjöns folkhögskola. Medan kandidaterna gick in i en mini-retreat ägnade Maria och jag tiden åt att prata igenom alla prästkandidater som är inne i systemet. Just nu är de drygt 100. Vad behöver NN för praktik? När ska NN återuppta studierna? Vem behöver lite extra uppmuntran och vilka ska komma på antagningskonferens till våren?
På fredag kväll var det dags för middag hemma hos biskopen. Prästkandidaterna, deras assistenter och annat löst folk (såna som Helena och jag) hade en härlig kväll tillsammans. Det samtalades om allt mellan himmel och jord, med en viss betoning på lokal kyrkohistoria.
Jag vill också passa på att rikta ett stort och varmt TACK till svärmor Eva som fixat till byxorna till min kaftan. Den ska jag ju använda i morgon och av skäl som jag inte vill gå in på behövde byxorna justeras en aning (de är trots allt från 1900-talet...). Hur som helst: byxorna passar väldigt bra och nu är det bara att vila sig i form till i morgon.

Nya jobbet - första intrycken

Ja, nu har det gått en vecka sedan jag började på riktigt på nya jobbet. Spännande och mycket nytt! Idag har jag varit i Domkyrkan och övat med tre prästkandidater inför vigningen på söndag. De var nervösa, men det kommer att gå hur bra som helst. I Domkyrkan lärde jag känna en ny trevlig bekantskap: Bengt. Han är vaktmästare där och har tjänstgjort på varje vigning sedan 1993...det han inte vet om "det praktiska", typ mickar, stolsplaceringar, "kan man få kaffe innan det börjar" och annat viktigt, det är inte värt att veta.
Jag har också hunnit med att vara iväg på "enhetsdygn", det vill säga en liten resa med den avdelning som jag jobbar på. Det handlade om mål och visioner inför framtiden och det var...sådär. Mycket snack och lite hockey, om man säger så. Ni som har varit iväg på liknande tillställningar med era jobb vet nog ungefär vad jag menar.
Annars har veckan innehållit mycket trevligt: Jag har fått en välkomstblomma, ätit sushi till lunch, träffat en massa intressanta människor, märkt att människor som åker Kungsbackapendeln kl. 7.30 är välklädda och luktar gott och så har jag inhandlat två nya slipsar. De jag redan ägde hade mönster som påminde alldeles för mycket om tidigt 90-tal...

Avtackningsgudstjänst

Med både glädje och vemod gick jag från prästgården till kyrkan i morse. Idag var det dags för avtackning efter alla år som präst här i Värö. Det blev en härlig högmässa. Vi var tre präster som tjänstgjorde (det händer inte så ofta i en kyrka på landet), kyrkokören sjöng och det var mycket folk. Innan gudstjänsten fick jag present och blomma från arbetsgivaren (bild 1) och efteråt var det kyrkkaffe i församlingshemmet. Där blev det ännu mer blommor och många goa ord att ta med sig in i framtiden. Bland annat var var pingstpastorn Martin där (bild 2). Det blev en fin stund också i församlingshemmet.
För Isaks del var det något av ödets ironi över denna dag. Den första dagen med snö denna vinter - och så har pappa en viktig gudstjänst i kyrkan. Han var nog inte helt nöjd med det upplägget. Men vi tog igen det på eftermiddagen. Med råge. Sällan har det kastats så många snöbollar under en timme i prästgårdsparken. Och nu väntar dagens höjdpunkt: "Pirates of the Caribbean 3 - vid världens ände".

En speciell söndag

I morgon är det söndag, inget ovanligt med det. Det brukar inträffa ungefär vart 7:e dygn. Men i morgon är det en speciell söndag, för då ska jag hålla min sista predikan i Värö kyrka i egenskap av kyrkoherde. Eller inte som kyrkoherde, för min anställning har upphört, men det är för att jag har varit kyrkoherde som jag ska predika, det är nämligen avtackningsgudstjänst. Jag vet inte riktigt vad det innebär att avskedspredika, för det har jag aldrig gjort. Men jag kan tänka mig att jag ska få en blomma och nån från kyrkonämnden ska säga "tack" och så ska vi ha kyrkkaffe i församlingshemmet. Kolla in bloggen i morgon, då får ni veta hur det gick...

Färdigförhandlat

Så var det äntligen klart. Förhandlingarna med säljaren är avslutade och en köpeskilling är spikad. Huset i Nordvära kommer att från och med den 28 mars 2008 tillhöra familjen Ledwon. Det som har dragit ut på tiden är besiktningen och dess konsekvenser. Efter att Anticimex varit där och kollat på huset valde vi att utnyttja en klausul i kontraktet och lät en snickare räkna på vad det skulle kosta att åtgärda de "fel och brister" som upptäckts. Efter det hade vi möjligheten att ännu en gång förhandla om priset, vilket skedde idag. Vi löste det hela på ett typiskt svenskt sätt och möttes på halva vägen; köpare och säljare delar på snickarkostnaderna.
Vi firade det hela med att äta bakad potatis och till det serverades lite bag-in-box som fanns kvar från julhelgen. Och nu väntar en av årets höjdpunkter: Sportnytts nyårskrönika! Jippi!!!

Grattis Eva!

Med ett stort HURRA vill vi idag fira och hylla Eva på hennes 60årsdag. Hoppas att din dag blir en fin upplevelse! Sol, bad (?!) och god mat och dryck på kanarieholmarna är dig väl förunnat.

Första dagen på jobbet

Okej, boys and girls, i morgon är det dags för den "riktiga" premiären på nya jobbet. Upp i ottan, bil till Kungsbacka (parkera vid Varlakiosken), pendeln till Götet och så en rask promenad till Läppstiftet. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra där i morgon, men det ger sig nog. Kanske bära några pärmar fram och tillbaka i korridoren? Kolla in alla dagstidningar? Här i Värö har vi ju bara HN, men på stiftet finns både GP, Bohuslänningen och ytterligare ett antal lokalblaskor. Sedan måste jag ju testa kaffeautomaten lite mer ordentligt än vad jag gjort hittills: Vad är det egentligen för skillnad på "Chokokaffe" och "Wiener melanche"? Och så lunchen. Det känns ju lite töntigt att ta med en djupfryst hemmagjord lasagnebit i plastpåse på Kungsbacka-pendeln, så jag tvingas väl att äta en Dagens på någon av alla lunchrestaurangerna vid Lilla Bommen. Det är en tuff tillvaro på stiftet.
Eftermiddagen är i alla fall fullbokad. Då har biskopen och domprosten den årliga nyårsmottagningen, denna gång i Gustavigården. Där minglar man med en massa präster och diakoner och dricker buljong (sant!) och utbyter vad jag kallar personinformationer (andra skulle eventuellt kalla det för skvaller. Men präster skvallrar inte, det är en omöjlighet. Vi vet inte hur man gör). Innan jag tar pendeln hem igen får jag nog ta en sväng på stan och kanske shoppa lite. Det ska ju märkas att man bytt arbetsplats. Eller vad tycker ni?