Taize

Så var det äntligen dags! Imorgon bär det av till klostret Taizé i Frankrike. Vi åker ett gäng från Värö tillsammans med Lindbergs pastorat. En vecka av nya upplevelser ligger framför oss. Må Gud välsigna oss och bevara oss på vår resa! Om drygt en vecka är jag tillbaka och då lär ni få läsa här på bloggen om vad vi varit med om.

Släng-ångest

Denna vecka har prästgården (i alla fall övervången) sett ut som ett bombnedslag. Vi (vi=Helena) har röjt ur våra förråd och gått igenom gamla saker. När vi flyttade in i prästgården för 7 år sen bestämde vi oss för att inte använda alla förråd på övervåningen för då skulle vi drunkna i sparade prylar...men ni kan ju tänka er hur det har gått. Så det första projektet denna sommar har varit att gå igenom samlingarna och sortera: Behåll-högen, lämna-till-röda-korset-högen, slänga-på-soptippen-högen. Oj, oj, oj. Att man kan ha så mycket saker utan att veta om det. Men har man över 70kvm förråd så samlar man på sig en hel del utan att behöva anstränga sig. Helenas burksamling, mina gamla cykelväskor, Isaks kapsyler, "Ära vare Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden" och mycket annat. Det mesta har gått bra att sortera och slänga, jag tycker inte det är så svårt att skiljas från grejjerna - utom en sak: Böcker. Jag antar att det sitter i generna när ens pappa var översättare och ens mamma är bibliotekarie. Jag har så förtvivlat svårt att slänga gamla böcker. AHHHHHH! En gammal Mankell-pocket, ångestframkallande kurslitteratur (utan bilder i förstås), Gösta Wredes bok om folkkyrkotanken - dessa och många fler kommer jag aldrig att läsa igen. Men att slänga eller skänka dem till Röda korsets second hand? Finns inte på kartan. Böcker är ju de enda som förblir ens vänner även om de vänder en ryggen (som biskopen brukar säga).

Hammarby IF - IFK Göteborg 3-1

Surt, sa räven. Bilden visar IFKs målvakt Bengt Andersson och skytteligaledaren Marcus Berg (för dagen i det röda bortastället). Bajen borta är alltid en svår match, men igår var jag riktigt orolig. 1-0 i nionde minuten, 2-0 på en frispark som Bengan borde tagit i 22 minuten och så 3-0 (också den inte omöjlig för Bengt i målet att ta) strax före halvlek. Blåvitt fick inte ens låna bollen. Usch, tänkte jag, det kan bli tvåsiffrigt för stockholmarna idag. Blåvitts centrallinje (mittförsvar, mittfält, anfall) såg grymt tunt ut på grund av skadade och avstängda spelare. Enda utroptecknet var Jakob Johansson, en 17-åring som gjorde sin debut i Allsvenskan för IFK. Kul med unga spelare som visar att de slåss om en plats i startelvan.
Andra halvlek då? Jo, det blev lite bättre. "Ölme" hängde in en frispark från typ halva plan så mål blev det. Och man lyckade hålla tätt bakåt. Jag kan tänka mig att tränare Rehn sa ungefär såhär till spelarna vid eftersnacket: "Okaj grabbar, vi förlorade matchen. Men vi måste ta med oss det positivta. Andra halvlek vann vi faktiskt med 1-0. Nu åker vi hem och laddar för att göra mos av danskarna i Malmö iff iff!".
Och så måste jag få ur mig lite bitterhet: Varför är alla journalister så stockholmsfixerade? Varför säger Lasse Grankvist på Radiosporten innan matchen börjar: "IFK ligger före matchen på 4:e plats. Hammarby ligger på 8:onde. Om Hammarby vinner går man förbi IFK i tabellen!". Inte ett ord om vad som händer om blåvitt vinner matchen...sånt stör mig!

Allsång på Skansen

Just i denna stund rullar årets första "Allsång på Skansen" igång på SVT. Detta program måste vara något av det mest svenska som finns. Kan någon komma på en bra översättning till tyska, engelska eller för den delen franska av ordet "allsång"?
Jag hoppas innerligt att Per får en höjdarkväll framför tv:n (och att han har julklappen från Värö-tomten på huvudet). Tjoflöjt!

Skärgårdspräst

När jag sökte tjänsten i Värö (det är 7 år sedan!) var rubriken i annonsen "Skärgårdspräst". En ganska missvisande rubrik. Men en gång om året stämmer det - för då firar vi friluftsgudstjänst på Vendelsö, en av få öar utanför kusten i Värö. Två små fiskebåtar (såna där gamla i trä) kör oss ut till ön. I år var vi cirka 70 personer, så båtarna får köra fram och tillbaka några gånger. Väl framme sitter vi i sluttningen ner mot havet och firar en enkel gudstjänst (om man hellre går längs strandkanten och letar efter platta stenar att "kasta macka" med, så går det också bra...). Efteråt tar alla fram sina kaffekorgar och fikar. Det är mysigt, det är väldigt svenskt. I år var det 25-års jubileum för denna gudstjänst och vi tog nog ett rekord. Det var inte mindre än sex präster närvarande. Det är inte varje söndag man har så många kollegor i bänken!

Glad midsommar!

Vilken supersvensk midsommar! Efter veckor av sol, varmt och härligt väder så kom regnet (vi snackar en bra bit över 30mm) till norra Halland lagom till midsommar. Partytältbranschen måste gnuggat händerna när de såg SMHIs prognoser, för idag, när jag var ute och körde bil, såg jag mååånga vita (fanns även gröna varianter!) tält. För är man svensk ska man sitta ute på midsommar, oavsett väder. Denna sanning hade dagens brudpar tagit fasta på, så vigseln som jag förrättade i förmiddags ägde rum i ett, ja just det, vitt partytält. Ungefär som Lennarts 80-årsballuns för er som minns det. Det blev en fin vigsel där jag fick en inblick i konsten att gå med högklackade skor på en regntung gräsmatta (det var inte mina skor som hade höga klackar...)
Här hemma i prästgården firade vi sedan en traditionell midsommar, med stång men utan dans. Nåja, stången var inte så värst hög, men det var en midsommarstång, inte tu tal om det. Efter sill, nubbe och sång ("pappa, kan vi inte sjunga Silla, den kan jag") blev det jordgubbar med grädde.
Obekräftade rykten säger att just nu ligger fjärden blank utanför en stuga i närheten av Sala. Den som vill ta reda på sanningshalten i detta påstående ombeds besöka familjen Wilders blogg (länk finns i högerkanten). Vi ser fram emot bildbevis på detta rykte. Glad midsommar!

Total makeover Bua kyrka

Imorgon är det dags! Då ska en arkitekt komma och visa de första skisserna på hur man skulle kunna bygga om Bua kyrka. Detta är något jag drömt om ända sedan jag började jobba i Värö. Bua kyrka har sina positiva sidor, men det brister också på en hel del områden. Framför allt behövs en ny entré. Det ska bli så spännande att se vad arkitekten har klurat ut. Tänk att det är så roligt att bygga om!

IFK Göteborg - Kalmar FF 3-2

Slutet gott - allting gott. Det här har varit en lång dag med många ingredienser. Konfirmation i Värö kyrka, derby mellan Väröbacka GIF och Bua IF (3-3, Helena och Isak var där!), pastorsadjunkt Maria Lifs första mässa i Stråvalla kyrka (jag var där!) och så match på Ullevi mellan blåvitt och Kalmar. Det var mycket som kunde gått snett idag. En konfirmand hade kunnat svimma, derbyt på Värö IP kunde regnat bort. Maria Lif hade kunnat komma av sig i mitt i prefationen. Blåvitt kunde spelat 2-2, för det var resultatet vid 90 minuter. Kalmar kvitterade på en frispark när det var 10 minuter kvar av matchen. Det var liksom upplagt för att tappa poäng. Men detta var inte en sån dag. Inga avsvimmade konfirmander, inget regn, inga missade prefationer - och blåvitt gjorde mål på övertid! Jonas Wallerstedt nickade in segermålet i 92:a minuten. Allt detta känns bara såååå bra. Jag lär somna med ett leende på läpparna ikväll.

Sommarlov (på riktigt!)

Nu är det här - sommarlovet. Idag var det skolavslutning. Eller rättare sagt skolavslutningar. Isak fick följa med sin pappa på jobbet idag (att vara på fritids kändes inte så aktuellt, förra året var Isak ensamt barn där på skolavslutningsdagen). Jag hade blivit ombedd att medverka på Buaskolans avslutning, trots att man valt att inte vara i kyrkan (för liten...) utan i gympahallen. Jag skulle hålla ett tal till avgångsklassen. Det innebar att Isak och jag fick gå på två avslutningar, först i Bua och sedan i Väröbacka.
I Värö har vi som bekant en stor kyrka, så där ville skolan gärna vara. Det ena kortet visar när F-3 sjunger "Idas sommarvisa" (ser du Isak?) och det andra kortet ska vi inte visa för Räddningstjänsten. Vårt brandtillstånd är på 700 personer och, ja...hm...alltså...det går liksom inte att säga till mormor att hon inte får komma in i kyrkan när hennes älskade barnbarn ska gå ut 9:an.
Själv hade jag bästa videofilmsplatsen av alla pappor. Vem, förutom kyrkoherden, kan sitta uppe i predikstolstrappan och filma och ta kort på skolavslutningen??? Jaja, nån löneförmån ska man väl ha när man tvingas jobba på skolavslutningen.

Sommarlov (nästan)

Nu är det (nästan) sommarlov. Endast avslutningen i kyrkan återstår. Ända sedan i påskas har Isak tjatat om att han önskar sig en sån där blå studsmatta som finns i var och varannan villaträdgård. "Pappa, vi har mest plats av alla - vi måååååste ha en studsmatta". För ungefär två månader bestämde vi att om Isak vill ha en studsmatta så får han vara med och betala. Sagt och gjort. Han har sparat varendra krona han fått (veckopeng, morfar, försäljning av teckningar m.m). Om han klarade av att spara alla sina pengar fram till sommarlovet så lovade jag att stå för mellanskillnaden. Och han klarade det! Så idag byggde vi ihop den. Jag vågade inte vänta tills imorgon. I mitt huvud snurrade ett "worst-case-scenario". Tänk vilket fiasko: Sonen har väntat i veckor på att sommarlovet ska börja och därmed fri tillgång till en egen studsmatta - och när tiden äntligen är inne så klarar pappa inte av att bygga ihop den. Därför valde jag att starta ihopsättandet redan idag (så att det fanns tid att kalla in experter imorgon ifall jag inte lyckades). Men det gick som smort. Isak och jag byggde, allt klaffade, sedan tömde han sin plånbok och vips: Upp och hoppa! Sommaren är räddad...

Cider

Som jag tidigare berättat hade vi en lite speciell middag här i prästgården i lördags. Det var stiftets antagningsgrupp (för präst-och diakonkandidater) samt tre representanter från Göteborgs vänstift i Glasgow. Själva anledningen var att vi ville avtacka Rune som flyttat till en församling i Växjö stift. Nåväl. Allt gick bra (nästan), det var god mat, väldigt trevliga skottar och fantastiskt väder.
Vi hade dukat upp en buffé med goda pajer och ett gäng viner som Rune själv hade fått välja ur prästgårdens förråd. Precis när Helena ropade in gästerna och visade vägen till buffébordet i köket hände det. Jag tappade en 1,5-liters PET-flaska med cider i golvet. Tjong i medaljongen. Vet ni hur kladdigt det blir när man häller ut 1,5 liter cider på ett köksgolv? I dörren stod 10 hungriga gäster och på golvet simmade jag omkring och försökte torka upp så gott jag kunde. När vi väl fått upp det mesta av vätskan (tog en EVIGHET) och gästerna började ta för sig av buffén lät det ritch, klatch, ritch. Torkad cider klibbar fast i vilka skosulor som helst. Men vi hade trevligt. Fast så sugen på cider är jag förstås inte...

Kort lägesrapport

Det är bråda dagar för kyrkoherden i Värö - som så ofta i början på juni. Arbetsuppgifterna gör att jag åker fram och tillbaka mellan glädje och sorg, trivialiteter och djupt allvar, solskenshistorier och ångest.
Idag har jag varit på Helsjöns folkhögskola och haft en föreläsning tillsammans med min prästkollega Gunilla. Vi har haft ett seminarium för blivande präster om predikan. Hur är en bra predikan? Vem predikar jag för? Vilka är fallgroparna? Det var väldigt spännande att höra deras egna funderingar och det väckte en hel del minnen till liv. Tänk när man ännu studerade i Uppsala och allt prästjobb bara var "i teorin". Efter åtta år i församlingstjänst har en hel del hänt i min syn, både på mig själv och på predikantens uppgift.
Kvällen tillbringade jag i församlingshemmet där vi hade förträff inför sommarens resa till klostret Taizé i Frankrike. Prosten var och informerade alla deltagarna om resan. Också det spännande. Vi blir 40 personer från Värö och grannpastoratet Lindberg som ska leva med munkarna i detta märkliga kloster i en vecka i juli. Helena och Isak ska också med. Isaks största undran inför resan är om han kommer att få se några "barnförbjudna" filmer på bussen på vägen ner. "Pappa, tror du dom visar Sagan om ringen???" Vi får väl se vad som passerar genom prästcensuren...
Kvällens program gjorde att jag missade IFKs bortamatch mot Djurgården. Lika bra det. Stockholmarna vann med 2-1. Har inte hört något mer om matchen, men jag tröstar mig med att 08-ornas segermål inte kom på övertid. Det finns inget värre än motståndarmål på tilläggstid.
Inför morgondagen bär jag på en viss ångest. Jag ska ha något så unikt som en trippelbegravning. Det är en ytterst tragisk historia som imorgon får sitt jordiska slut på kyrkogården i Stråvalla. Enligt "di gamle" är det första gången i modern tid som vi jordfäster tre kistor på samma gång här i pastoratet. Ja, det är mycket man ska vara med om i det här yrket. Och det är många tvära kast: Blivande präster, församlingsresor, fotboll - och så begravningar. Allt på en och samma gång. Det gäller att hänga med i svängarna!

Anders Svenssons svensexa

Hm, denna veckan är sker verkligen lite udda saker. Idag gick vi på gågatan i Varberg när jag plötsligt hörde en bekant röst...där stod Anders Svensson och sålde tröjor. Bara sådär. Först tänkte jag att det var nåt reklam-jippo men sen såg jag alla dom glasögonbeprydda killarna som stod en bit därifrån. Mittbacken Johan Karlsson (tror att han heter så) i Elfsborg...Niklas Alexandersson i blåvitt och till Helenas förtjusning Marcus Allbäck och ett helt gäng till. Aha! Svensexa. Isak gick fram och snackade lite med Taco-Anders (han äger en Taco-restaurang i Borås), visade sina fina IFK-shorts och svarade Neheedu på frågan om det inte var dags att börja heja på Elfsborg istället.

Fredagslistan - en annorlunda vecka

Detta har på många sätt varit en minst sagt annorlunda vecka. Fredagslistan innehåller fem av dessa annorlunda saker:
1. Terminsavslutning med arbetslaget i form av vinprovning (5 röda viner) här i prästgården. Det blev en sen och mycket rolig tisdagskväll.
2. Allbäcks 5-0 mot Island. Inte ens i Isaks U8-lag gör man så billiga mål.
3. Vädret. Hur ofta har det varit medelhavsvärme första veckan i juni i Sverige?
4. Helena har varit på städparty (!) och bränt en massa pengar. "Gunnar, vi måååste verkligen ha det här miljövänliga medlet". Jag som trodde att Tupperware var höjden...
5. Det mest annorlunda händer imorgon: Middag i prästgården med Göteborgs stifts antagningsnämnd för att avtacka Rune Olofsson. Special guests: tre representaner för Göteborgs nya vänstift i Glasgow/Skottland (de är här med anledning av att det är prästvigning i Göteborg på söndag).
Vad är det mest ovanliga/annorlunda du varit med om denna vecka?

Nationaldag!?

Igår skulle den firas, nationaldagen. Men hur gör man då? Åka in till torget i Varberg och se på när man hissar flaggan klockan 7 på morgonen? Nja, inte riktigt min grej (se förra inlägget...). Istället blev det ett ganska så individualistiskt firande, på sitt sätt väldigt svenskt. Vi gjorde i alla fall svenska saker: Hälsade på svärföräldrarna i Onsala för att hjälpa till med att sätta masten på på Pelles båt, drack kaffe, åt Hönökaka, åt en (alldeles för sötsliskig) nationaldagsbakelse för att sedan åka hem till Värö. Här var de nämligen derby mellan Väröbacka GIF och Norvalla IF (division 5 Norra Halland). Storpubliken (350 betalande åskådare) fick se en ganska tråkig match sluta 1-1. Men det blev mycket tjôt med gubbarna...kvällen avslutades hemma hos grannen (som har TV 3). Där fick vi se en betydligt mer underhållande match, Sverige-Island.
Ja, så blev firandet: Segelbåt, bakelse och fotboll. En ganska så svensk dag.

Sovmorgon

Sovmorgon. Smaka på ordet! SOVMORGON. Jag hade det idag. Efter att ha jobbat hela helgen var jag ledig idag. Helena och Isak fick klara sig själva imorse. När jag vaknade stod klockan på 9.52. Fatta, det har knappast hänt sen Uppsala-tiden. Tänk den småbarnsförälder som får uppleva att klockan står på 9.52 och samtidigt ställa sig själv frågan: Ska jag ligga kvar en stund till eller ska jag gå upp och läsa tidningen i lugn och ro samtidigt som jag dricker en kopp kaffe och äter rostat bröd med sylt? Idag var det min tur att få vara med om detta. Borde kanske köpt en Trisslott, för, som dom säger i reklamen...plötsligt händer det!

Uppmuntrande dans

Söndag betyder gudstjänst. Idag blir det inte mindre än tre stycken sådana. När jag skulle börja varva upp inför kvällsmässan i Stråvalla kände jag mig lite trött och och sliten, så Isak lovade att muntra upp mig. Det blev prästbarnssång, det vill säga Isak tolkar Ola Salo. Naturligtvis ingick den typiska kick-dansen. Pelle: Visst utspelade sig liknande scener i källaren i Onsala för ungefär 20-25 år sedan...

Att göra något nytt

Det är inte varje dag som man gör något som man aldrig gjort förut. Men idag hände det. Jag har haft en hellördag med konfirmanderna och vi har börjat öva inför konfirmationen. Några av konfirmanderna ska göra en dans till sången "Öppna mitt hjärta". I vanliga fall brukar jag spela gitarr - men idag var det världspremiär för piano! Tro det eller ej, men jag lyckades kompa hela sången på piano. Det är verkligen ingen svår sång, men för mig var det stort. Jag satt där bakom pianot och kände mig som Chris Martin (visst heter han så???), sångaren i Coldplay. Han spelar också piano.
Efteråt kände jag mig riktigt stolt. Man borde testa nya saker lite oftare. Finns det något du kan göra imorgon som du aldrig gjort förut?